Bilder från DKM+ 2017

Lite att vila ögonen på och bli motiverad av. Fina bilder från DKM+ av Arne Berg.

Jag har inte sett nått datum för nästa års lopp än. Men det blir väl i början av augusti som bruklig.

Galleriet på DKM+ hemsida >>

Linköpings Kanotmaraton

Tävling. Ett lopp som jag tycker ser riktigt trevligt ut är Linköping Kanotmaraton. Har aldrig haft tillfälle att köra det men har varit sugen.

Miljön kring loppet ser trevlig ut och loppet går i slutet på september så man får en morot att hålla igång en bit in på senhösten när mörkret faller. Perfekt.

Spana in loppets hemsida >>

Vågryttaren The Story

Tävling. Det här var kul på riktigt…Vågryttaren var verkligen tokbra! Tack alla ni som jobbade med arrangemanget för en skön helg. Fotot ovan från starten: Bosse Törnberg/Vågryttaren.

För den som vill se fler bilder från Bosses kamera så kolla in här.

Nedan lite bilder som jag tog åsså text till det.

Nedresa och grillrajj

Grill på lördag kväll på NPK

På lördag eftermiddag reste jag ned till Göttelaborj. Lämnade familjen i skidtunneln i Torsby. De hade kul samtidigt som jag hade kul. En schysst kombo. Landade på NPK vid 17-tiden. Fick skrota på plats innan SS2-paddlarna började rasa in på klubben. Sen gick grillen igång och det grillades, dracks nån pilsner och tjötades. Jädrigt nice!

Somnade i mitt tält kring 23. Sov som en prins.

Morgonkvisten
Jag vaknade strax före tuppen kring 06-snåret. Smög in på klubben och började på frukost. Fick sällskap av några morgonpigga själar. Sopade i mig två smörgåsar, fånigt starkt pulverkaffe och lite kvarg (kvargen smakade skit).

Medelvinden i Marstrand på morgonen gjorde nog vissa nervösa

Under morgonen kollade vi regelbundet medelvinden på Marstrand. Inte utan att det killade lite i magen.

Sen började hallaballoet när alla paddlare, surfskis, kläder etc skulle packas in i bilar för transport mot samlingsplatsen vid Älgöfjorden. Tur att Pedro kom och agerade ordningsman åt oss :-)

Mycket fix och rörelse när femtioelva paddlare med grejer ska lämna NPK.

Mot starten

Registreringen

Efter lite bilåkning så kom vi fram till konferensgården som var samlingsplats för registrering. Som vanligt fick man skriva på lapp att ja!…jag är vuxen och har eget ansvar och kan hantera min utrustning. Nummer lapp klistades på båten och sen var det lastning i bussen (IFK Göttelaborj supportbuss…fint ska det vara).

Trent drar info i bussen på väg mot start

Under resan mot Marstrand höll Trent låda tillsammans med Evy och Emma. Satan i gatan vad mycket information. Jag halkade nog av redan vid slutet av första meningen. Morgondrucken i skallen och ögonen var jag inte direkt mottaglig för information på engelska i massor. Tur jag hade läst PM som alla andra (NOT).

Väl framme skulle det ångestpinkas och pysslas och snackas. Tiden gick fort och plötsligt bar det av mot start. Kul att få paddla i samlad trupp mot starten. Vackert och häftig känsla kring Marstrand.

Leif preppar sin surfski inför start
Trent ordnar med paddeln
Skidor upplagda vid Marstrands Kajak inför sjösättning
Nervös väntan
På väg mot starten
På väg mot starten
På väg mot starten
På väg mot starten

Loppet
Asså. Det här med surfskistarter. Vad är det med det egentligen? Det är ju alltid pårökt! Tror inte jag varit med om en enda klinisk start än. Inte denna gången heller. Först gav startbåten 5-minuterssignal. Sen försvann den för att leta efter något/någon. När de kom tillbaks så låg vi fortfarande och guppade vid starten (som borde ha gått för nån minut sedan). Sen kom en 2-minuterssignal och en 1-minuterssignal. Plötsligt PANG! Åsså gick starten. Jag var lika sömndrucken som på bussen så jag halkade i väg lite i skvalpet. Hmmm.

Som tur var hade jag lagt mig lite strategiskt bredvid Johan Stenberg. Så jag fick en fin våg att hänga på efter starten i det första hårda rycket. Sparade en del energi på detta.

När vi kom ut på öppet vatten började det hoppa ordentligt. Sjö från väst studsade in motklippor och kom farande i alla riktningar. Bra stökigt och tekniskt. Och så var det hela de första två kilometrarna ut till rundningsmärket i fjorden där downwinden började. För första gången på surfskilopp kunde jag njuta av stöket och bullret. Satt så löjligt bra i min Swordfish S. Kunde i godan ro mosa på i vågorna. Visst fick jag vara vaken på vad som hände i vågorna men absolut bekvämt. Gött!

Rundade märket vid 2 km som fyra med känning på trean. Toppen. Så pass bra trodde jag inte det skulle funka. Sen följde kring 12 km medvind i tre delar.

– En del fina surfvågor som krävde en koncentration men som räntade bra om man lyckades fånga vågor.
– En del plattvatten med lite vind i ryggen.
– En del flacka snabba vågor med ökande vind i ryggen.

I slutet på första delen tappade jag en position då Martin Nordstrand gled ikapp och förbi. På del två höll jag min position. På del tre tappade jag två placeringar. Så här efteråt så var jag för passiv på del tre. Skulle ha paddlat hårdare och jagat de flacka vågorna mer än jag gjorde. Tog det för lugnt med paddlingen helt enkelt. Lärdom! Detta är nått jag behöver öva på: När man ska gasa och bromsa.

Kom i mål som sjua. Är bra nöjd med mitt lopp på det stora hela, även om det finns en hel del som skulle kunna ha gjorts bättre. Helt ärligt är det första gången på surfskilopp som jag inte kännt mig bedrövad efter paddlingen…nu kontrollerade inte elementen mig utan jag kunde vara med naturen och leka.

Wangler efter målgång

Epilog
– Närmare 80 mil körning hem
– Drygt 9h
– Hemma 00:45
– Ett kaffe och kanelbullestopp
– En tankning
– Ett laststopp i Torsby
– En nära döden upplevelse då en idiot vek ut precis då vi låg i sida med honom under omkörning. Han kan inte ha sett sig om innan han vek ut för omkörning oxå.

Har ni inte annat för er nästa sommar: Kör Vågryttaren. Gör det!

Anmäld till Vågryttaren

Den 17-18/6 är det Vågryttaren vid Kungsbackafjorden, ca 25 km söder om Göteborg. Jag var med i fjol och är nu anmäld i år oxå.

Kan varmt rekommendera loppet. Riktigt trevlig stämning och gött häng. Och surf :-)

I år är jag oändligt mycket mer förberedd än ifjol: ett surfpass i år mot inget ifjol.

Vågryttarens hemsida >>

Foto ovan från fjolårets start: Kristin Levemyr

Återhämtning på sjön

Efter två dagar med löplopp var det i dag dags för paddling igen. Skönt att få vila de löjligt stumma benen!

Måndag – Deltaterräng

Deltaterrängen är en terrängserie som arrangeras av klubbar i Sundsvallsområdet. Sju lopp arrangeras från maj till slutet av september. Samma sträcka varje gång: 5km. Och samma jävulska gruvande innan start: Man vet precis hur mycket det kommer att svida i kroppen. Rent mentalt är det tufft att komma till start.

Årets första Deltaterräng arrangerades av Matfors SK. Deras bana är ansedd som en av de tuffare. Jag gick ut hyffsat kontrollerat med hopp om att överleva. Tror det var klokt i mitt fall. Har sprungit för lite och inga intervaller. Lyckades hålla ihop loppet och kom faktiskt in på andra plats i motionsklassen. Men ettan var långt före.

Banlängd: 4,8km
Stigning: 120m
Tid: 19:44
Snittfart: 4:08min/km
Jobbighet: 10 av 10

Tisdag – Stenstansloppet
Stenstansloppet är ett lokalt ansfaltslöplopp över 7,5km. Populärt med hyffsat stort startfält då man kan vinna en bil i utlottning. Hade egentligen inte tänkt springa men fick nått infall efter jobbet och efteranmälde mig. Stumma ben från måndagen gjorde sig påminda. Fick värma upp ordentligt.

Även denna dag bestämde jag mig för att gå ut kontrollerat och försöka hålla ihop utan bånk. Banan innehöll ett parti med stigningar som varade 1,5km och där fick jag bekänna färg ordentligt. Sen var det bara att rulla utför från halvvägsvändningen och in mot mål. Eller, rulla och rulla, det var mer stapla och överleva.

Höll samman hyfsat och kom in som 11:a (av 280 herrar). Fick tokspö av vinnaren som var kring fyra minuter före mig i mål.

Banlängd: 7,3km
Stigning: 100m
Tid: 28:04
Snittfart: 3:50min/km
Jobbighet: 10 av 10

Onsdag – Lugn återhämtningspaddling på hemmasjön
Stum, seg och vidrigt sliten trallade jag runt på hemmasjön idag. Inga stora åthävor, mer som promenad.

Körde med Jantex Beta Rio Medium. Testade lite olika längder och fastnade för 221,5cm. Konstigt lång paddel för att vara mig…men det känns rätt med lång paddel nu.

Tid: 75 min
Snittfart: 11,2 km/h
Snittkadens: 37 dubbeltag/min
Maxfart: 17,9 km/h

Träna med Joakim

Missa inte Kajakcoachens/Maratonlandslagets paddelläger i vackra Borensberg i sommar! Endast 8 platser kvar till sommarens bästa paddelläger!

Du blir coachad av Sveriges bästa paddlare och får en helg fullmatad med tekniktips, kanotsnack, god mat och vackra omgivningar.
In och anmäl dig på: Kajakcoachen

Vasaloppet 2017

…tänk att man har varit på ett trevligt arrangemang en hel helg. Och hem kommer man med en bild…på grinden till startfållan. Så kan det gå. Bilden ovan är i alla fall det jag har att bjuda på i bildväg från helgen.

Förberedelserna
Tänkte ganska mycket Vasalopp under veckan innan tävlingen. Lurade på upplägg av lopp och vallning. Kom överens med mig själv om en sak. Skulle inte gå in i väggen utan hitta en jämn fart genom hela loppet. Har bånkat tidigare och det är varken effektivt eller kul. Vallade skidorna på fredag kväll. Lite en chansning utan att ha vare sig sett snö eller testa nått. Gjorde ett par skidor då jag bara hade en slip som var intressant. Den andra slipen jag har är för plusfören och det skulle vara tydligt minusföre.

Resan ned och på plats prepp
Frugan hade fixat resa och boende för Vasaloppet. Så på lördag morgon blev jag upphämtad. Vi var fyra som åkte i en bil, tre åkare och en som bara körde. Lyxigt värre med chaufför! Trevlig resa ner med en väldig massa surr. Kände en av dem som var med i bilen men två nya att lära känna. Kul!

Det blev en lite dryg resa med trafik och snöande. När vi kom fram fick vi lunch serverat av ett annat gäng. Mat fanns lagat så det vara bara att sätta sig vid dukat bord. Sen flängde vi ned och hämtade nummerlapp. Döm av förvåningen: INGEN KÖ ALLS! Hur är det möjligt på Vasaloppet. Gick så lätt att man nästan blev nervös.

Sen var det vila och slöande. Jag hade ju vallat klart så det blev att attackslöa fram till middag som oxå blev serverad.

Fasen vet vad vi gjorde sen. Men vid 21:30 sladdade vi alla i säng och släckte. Sov gott till 04:00.

Starten
Ska vara helt ärlig: Jag tycker starten ser häftigare ut på TV än den är i verkligheten. När man står på gärdet så är det mest massa folk omkring en, men det är svårt att greppa helheten. Starten var lite speciell…plötligt lyfts bara grindarna och kakan med människor börja röra sig. Under tystnad. Jag höll mig mitt på startfältet och drog mig mot vänsterkanten i ingången till backen. Bra eller dåligt? Inte en aning. Jag kom upp med skidor och stavar i ett stycke i alla fall, så det får ses som en framgång.

Loppet
Efter ca 3km är man uppe för Backen. Där står 87km kvar skylten. Den är tung. Blytung. När vi åker till morsan och farsan i Hudik så är det 87km. Det tar en timme med bil. Trött i kroppen efter att ha stakat backen så känns 87km jädrigt överväldigande.

Myrarna var riktigt sega i år. Min kropp svarade inte, skidorna gled skit. Och det var så där lagom för mycket folk som åkte som det inte fanns någon morgondag. Kändes rätt pissigt. Efter typ 20 km började dessutom mitt drickasystem strula. På det hela taget var jag sugen att kliva av i Risberg, ta en kaffe och skänka skidorna till vem helst som ville ta dem. Men jag strävade på.

I Evertsberg hände det något. Hade fått fart på drickasystemet, dragit några gel, skidorna började gå bra…och helt plötsligt började det kännas rätt ok. Dessutom började vildstakarna bli möra och tempot i spåret blev lite mer rytmiskt.

Från Evertsberg och in till mål gick det väldigt bra. Tog en hundra åkare, märkte inte av Lundbäcksbackarna (ärligt jag fattade inte att vi passerade dem), hade inga downperioder och var generellt rätt aktiv och kände mig ”pigg”. Riktigt skön känsla. Är glad att jag inte kastade in handduken i Risberg.

Från Eldris och in mot mål var det kubbning. Det märktes att folk runt omkring en ville mycket. Leden rätades ut och folk började trilla av. Själv fick jag släppa min sista rygg 1km från mål. Då var soppan slut i kroppen. Och det känns ju helt ok att gå tom först då.

Tid i mål: 4:54:27
Placering: 549

Tiden är sämre än frugans familjerekord och ca 2min sämre än mitt pers. Men rent seedningsmässigt är det det närmast jag varit 1:a led. Drygt 2min snabbare (49 platser) och jag hade haft 1:a led.

Efteråt
Kalasade som jag aldrig sett mat efter loppet. Innan jag somnade hemma slank följande ner:
– Vasaloppsmaten med pilsner och bröd
– Kaffe, toscabulle och kexchoklad
– Stor pizza med vatten
– Godispåse
– En starköl
– Resterna av dotterns födelsedagstårta som fanns kvar då jag kom hem sent på kvällen

Lovade mig själv att detta var sista Vasaloppet/Öppet Spår…men nu vet jag inte om jag står fast vid det.

Läget inför Vasaloppet

Ska erkänna att jag har lite svårt med koncentrationen just nu. Mycket tankar kring Vasaloppet och preppandet för det.

Roade mig med att kolla dagboken och hur mycket träning jag gjort som förberedelse. Slog upp tid och intensitet sen vi gick på snö i mitten av oktober.

Skidspecifik träning: Ungefär 100h
Mängd intervaller: Ungefär 20%

Under sommaren åkte jag ca 25h rullskidor. Så ser man på totalen så är det ganska behärskade mängder träning som ligger på banken inför starten på söndag.

Har kört tre lopp under vinter. Ett 5km, ett 20km och ett 45km. Bra spridning där. Egentligen borde jag ha kört nått långlopp till men tid och ork under vintern är sådär då resten av familjen åker mycket skidor.

Vad gäller vallning så kommer jag köra på blanka skidor. Tänkte valla hemma ikväll. Blir ju troligen ingen fullträff men så får det bli. Optimalt vore ju att testa och valla på plats. När det gäller paraffin har jag en idé. Så även för rillrar. Men vilket pulver jag lägger vacklar jag kring ännu.

Paddelmaskinen får vila i veckan

I helgen fyllde jag år. Fick kaffe på sängen och uppvaktning med sång och paket. Alltid lika trevligt att slippa koka sitt eget kaffe :-)

Fick ett par små paket som tillsammans bildade en rebus. Och svaret på rebusen var: Du ska åka Vasaloppet 2017 gubbe!

Frugan hade ringt, rotat och använt lite kontakter. Och på så sätt skakat fram en startplats, resa och boende. Tjipptjopp. Vilken grej!

Nu är jag kanske inte i världens bästa skick för ett Vasalopp men det ska bli kul i alla fall. Hoppas på bra väder och fina skidor. Då ska det lösa sig.

Står just nu i led 10. Men har skickat in en seedning från Harsa Ski Marathon som jag åkte med frugan. Resultatet på det loppet ska ge 2:a led. Så här i efterhand ångrar jag lite att jag inte körde på hårt i det loppet. Hade lovat att vara lite draghjälp åt frugan och höll det löftet.

Bild ovan lånad från Vasaloppet >>

43 sekunder

Förkylningen håller i sig. Tänk att bara ett par dagar kan kännas så sega och långtråkiga. Har ju trots allt bara varit dassig sen i torsdags.

Har ägnat dagen åt att serva frugan på Medelpad Classic ski. Tyvärr så hade vi gått bort oss på vallningen lite. Både slip, paraffin och pulver var snäppet för varmt, så skidorna gick så där. Trots det gjorde frugan ett bra lopp och landade tvåa. Bra!

Förutom att langa så spanade jag lite på eliten på plats. Snabbast till målet var Jörgen Brink strax före Anders Svanebo. Blir spännande att se hur seedningen till Vasaloppet värderas…

Jörgen Brink långt fram i elitklungan
Fina spår på startgärdet

När vi kom hem var jag lite rastlös och irri. Gick på ren impuls ut i garaget och satte mig på paddelmaskinen. Ouppvärmd drog jag på 200m på tid: 43 sekunder. Tror Dansprint Fitness maskinerna är inställda på 75kg (kan inte ändras) så lite-lite-lite långsammare tid borde det vara. Pep i luftrören och bröstet…det brukar inte ett friskt bröst göra på mig. Ganska oslugt av mig. Men va fasen!

Samlad kalender 2017

Har börjat pilla på en samlad kalender för 2017, färgat av en gubbig motionär från Norrland. Så lite slätvatten och surfskigrejer är raderade.

Exempel på grejer som inte finns med är utländska race, rena sprintrace osv. Med reservation för att kalendern är under arbete och att fel kan förekomma just nu. Jag knåpar vidare.

Saknas nått så hör gärna av dig…

Kalendern når du via menyn ovan eller länken nedan.

Kalender 2017 >>

Siffror som inte säger mig något

En minst sagt aktiv helg börjar närma sig sitt slut. Konstigt nog känner jag mig pigg! Så borde det inte vara…

Allt började egentligen redan i fredags efter jobbet. Halkade ganska omedelbums ut i vallaboden för att valla skidor. Två par skidor skulle preppas för långlopp, två par som skulle vara värmauppskidor, ett par för att testa rillrar och ett par som dottern skulle träna på. Tog en liten stund att bli klar.

Lördag morgon upp kl 0600. Avresa hemifrån mot Harsa i Hälsningland för långlopp. Släppte av sonen hos mor & far i Hudik. Frugan, dottern och jag åkte vidare. Sen var det Harsa Ski Marathon för hela slanten. Banan mätte strax under 45km och cirka 400 höjdmeter. Hade bestämt mig för att göra frugan sällskap under loppet och höll mig till den planen. Stkade på blanka skidor. Fick ett väldigt trevligt lopp på en riktigt fin bana med några trixiga kurvor. Kan varmt rekommendera Harsa Ski Marathon. Trevligt att kunna åka ett lopp och gå imål med känslan att vara fräsch. Njöt fullt ut. Snittpuls under loppet var 147 slag/minut. Kollade lite i resultatlistan och det ser ut som jag hade några 2:a-leds åkare på Vasan just bakom mig (kring 600+ plats 2016), så där någonstans låg farten.

Men. Så till de där siffrorna som inte säger mig så mycket. Kände mig så pigg idag att jag körde ett intervallpass på Dansprinten.
– Uppvärmning
– 5x10s start varannan minut @400W
– 10x2min r:1min @170-180W
– Nedvarvning

På stakmaskinen finns det diverse forum och siter på nätet där man kan nörda ner sig i watt på stakmaskin vs. led på Vasaloppet osv osv. På paddelmaskin har jag inte hittat nått sånt. Så det ända jag vet är att jag vevat på lite watt på paddelmaskinen idag. Vad ”brukar” folk veva på? Jag körde på motstånd 8 på maskinen.