Review | Jantex Beta Rio Medium

Ifjol så skaffade jag en Jantex Beta Rio Small Plus. Den paddeln är jag riktigt förtjust i. Körde väldigt mycket med den under fjolåret. Small Plus passar riktigt bra i surfski och havskajak. Till i år skaffade jag en Beta Rio Medium för att ha något som passar i storlek till motionslådan.

Small Plus och Medium är lik varandra, men inte riktigt. Om Small Plus är ett finstilt kirurgiskt instrument så är Medium en riktigt riktigt fin kökskniv. Medium-versionen är aningen kantigare i sin karaktär. Men så tycker jag det varit generellt med paddlar i samma serie, oavsett märke, de skiljer sig ofta åt lite mellan storlekarna.

Med bägge paddlarna har första månaden varit en kamp. Har fått söka längder och vridning innan det kännts rätt. Efter inkörningsperioden har det blivit en skön relation.

Min paddel:
Blad: Ultra Light
Skaft: Stiff
Längd: 215cm (just nu, har även kört med 221cm)
Vridning: 40grader (har även kört med 65grader)

Fakta
Bladlängd: 495mm
Bladbredd: 166mm
Bladyta: 760cm^2
Delning skaft: 100mm

Och här lite tankar i punktform

  • Lättpaddlad. Och jag är inget teknikmonster.
  • Tydlig catch utan att vara ”tuff”.
  • Jämn kraft i paddeln genom draget.
  • Stabil karaktär i vattnet. Om man vill så kan man relativt lätt köra med ena eller båda tummarna på ovansidan skaftet.
  • En typiskt neutral paddel om man ska sätta den i ett fack.
  • Uppmuntrar ett aggressivt isätt.
  • Uppmuntrar att man drar tills att hela bladet är planterat i vattnet och att sedan ta upp.
  • Strävar neutralt i sida i draget. Till skillnad från andra paddlar som kan gå nära kajaken en bit för att sedan kicka ut.
  • Lätt upptag ur vattnet. Lyfter inte så mycket vatten. Men inte lika lätt upptag som Small Plus.
  • Om Small Plus kan upplevas som ”dykig” i vattnet så är Medium mer neutral.
  • Väldigt fin kvalité på bygget.
  • Min favorit i motionslåda för tillfället. Eventuellt att Medium Minus hade varit ännu bättre.
  • Stiff skaft är nog lite för styvt för mig. Hade gärna haft ett Soft skaft istället.
  • För stor paddel för mig att köra med i surfski och havskajak.

Jantex Paddles >>
Köpt hos Dietz.se >>

Jantex Beta Rio Small Plus | Review

När jag beställde Jantex Beta Rio Small Plus så var jag lockad av ord som jag läst på SurfskiNews.com.

”Oh my! A highly technical, very unforgiving catch, with a strong/locked in pull phase and very clean catch. If your technique is off on your catch this paddle will propeller down into the water beside the boat and pull you with it.”SurfskiNews.com

Inte utan att jag var lite nyfiken på vad jag beställt. Nu har jag kört med paddeln hela säsongen och jag tycker att det är dags för några ord. Man kan ju börja med en fråga som inledning.

Skulle jag rekommendera någon att köpa paddeln
Ja det skulle jag! Om inte så tycker jag man ska passa på att testa den om man har tillfälle. Särskilt om man är förtjust i ”klassiska” vingar med liten vridning av bladet och moderat skålning.

Lite fakta om paddeln
Modell: Jantex Beta Rio Small Plus
Vikt: 700g
Längd: Delningsbar 207-217cm
Bladlängd: 485mm
Bladbredd: 158mm
Bladyta: 720cm^2

Och här lite tankar i punktform

  • Lättpaddlad trots att den sägs vara tekniskt krävande. Och jag är inget teknikmonster.
  • Tydlig catch utan att vara ”tuff”.
  • Jämn kraft i paddeln genom draget.
  • Stabil karaktär i vattnet. Jag kör ganska ofta med vanligt grepp i höger hand men alla fingrar på ovansidan bladet på vänster hand
  • Uppmuntrar ett aggressivt isätt.
  • Uppmuntrar att man drar tills att hela bladet är planterat i vattnet och att sedan ta upp.
  • Paddeln mår absolut bäst av att man inte styr den i vattnet. Kontrollerar man den så funkar den inte lika bra.
  • Lätt upptag ur vattnet. Lyfter inte så mycket vatten.
  • Small Plus känns som en lagom storlek på paddel för en liten paddlare som mig, men jag är nyfiken på att testa nästa modell/storlek.
  • Kan tänka mig att man kan tycka att paddeln ”dyker” i vattnet. Men jag har kört med andra paddlar som agerar så och gillar det.
  • I början av säsongen var jag lite sökande kring vridning på paddeln och längd. Men när jag väl hittade rätt så blev det väldigt bra.
  • Väldigt fin kvalité på bygget.
  • Min favorit för tillfället.

Jantex hemsida >>
Säljs i Sverige av Dietz >>

Epic V10L | Texten

Har paddlat min Epic V10L nu i två säsonger. Och då passar det ju att skriva en text kring den. Bilderna som hör ihop med texten hittar ni i ett tidigare inlägg.

Mått
Längd: 615cm
Bredd: 44cm
Vikt: 11,8kg (Ultra)
Optimal paddlarvikt: 75kg

Bygge och detaljer
Min V10L är en rödnosad Ultra version. Vilket innebär att den har en nomex honeycomb kärna med kolfiber och kevlar väv. Bygget är vacuum bakat med heat-cured epoxy (vad det nu innebär). Genomgående är kvaliteten på bygget är mycket fint. Har egentligen inget att kommentera där. Fina detaljer och riktigt gjort. Sen tycker jag själv att V10L:en är löjligt snygg.

Men. Värt att veta om Ultra byggena är att de är ömtåliga som rackarns. De är styva och fina under rätt belastningar men skulle du trycka till den så blir det en bula. Punkt. Några kajaker har jag haft liggande på däck på båten, med allt vad det innebär. V10L Ultra hör inte hemma där bland vajrar och andra saker som kan ge punktbelastningar.

Men. Är man rädd om sin Ultra så får man en lätt, styv och välbyggd surfski i sjön.

Stabilitet
Stabiliteten i V10L:en är tvådelad tycker jag. På slätvatten är hon hur stadig som helst. Då kan jag sitta på riktigt mycket liggunderlag. Även i långa vågor och i liten sjö är hon riktigt stadig. Men i stökig och grov sjö är hon lite orolig tycker jag. Det finns en initialinstabilitet i botten som man måste lära sig att tänka bort för att kunna paddla henne fullt ut. Men lär man sig det blir man belönad.

Sittbrunn och komfort
Man sitter otroligt skönt i sittbrunnen. Bulben är inte ivägen för benarbetet och fotstödet har en skön vinkel. I min V10L har jag gjort två fix.
1. Har monterat dubbla fotremmar för jag tyckte enkel fotrem var lite för lamt och mjukt
2. Har vadderat vid höfterna för att få mer kontakt med surfski. Den var lite för vid för min smak.

På slätvatten
På slätvatten går hon riktigt snabbt. Jag har pressat henne till 22:01 på 5000m (neutral bana) med maratonroder och stängd självläns. Att jämföra med mitt pers i motionslåda på 21:47. På 10000m skiljer det lite mer mot motionslådan. På riktigt långa lopp som DKM+ så är skillnaden mellan motionslådan och V10L så nära noll man kan komma. Sammanfattningsvis är det en surfski med fartpotential.

I vågor
I vågor tycker jag själv hon går absolut bäst i långa dyningar eller rund havssjö. Då surfar hon som ett riktigt monster. Det bara rinner iväg av sig själv. I brant kort sjö däremot så har hon en tendens att kunna fastna mellan vågor och bli hängande. Jag gissar att uppträdandet i vågor beror på att hon har en relativt rak köllinje. I stökig sjö upplever jag även att hon är lite orolig precis då man ska braka över en vågtopp och ner i dalen framför.

Sammanfattning
Har försökt vara ärlig med mina tankar om V10L. Jag tycker det är en väldigt trevlig surfski. Och paddlar man långlopp och surfar i långa vågor då är det känns det som en optimal surfski.

Inlägg på bloggen taggat med V10L >>
Epic Kayaks hemsida >>
Säljs i Sverige av nomado >>

Epic V10L | Bilderna

Tänkte jag skulle börja en serie i två delar om Epic V10L med att lägga ut lite bilder. Sen kommer texten och tankarna och faktan i nästa inlägg.

Så här säger Epic Kayaks på sin hemsida om V10L

The new Epic V10 has been the most successful all around surf ski over the past year – getting rave reviews from advanced level paddlers for its speed, handling, ergonomics and stability. With the new, redesigned V10L we’ve taken that winning combination and optimized the hull for paddlers 75 kg (165 lbs) and under. The cockpit of the new V10L also accommodates shorter leg lengths than the V10.

Enklaste sättet att kolla på bilderna är att köra CTRL+klicka på en bild så kommer den upp i en ny flik.

Mazu 45

Förra veckan hade jag tillfälle att prova två olika surfskis. Båda intressanta på olika sätt. Här kommer lite om den andra surfskin jag paddlade: Mazu 45.

Mazu 45 presenteras så här på Sportkajakers hemsida:

En snabb surfski för den medelgoda/erfarna paddlaren. Lite mer stabilitet än en utpräglad elitsurfski. Snabb på platt vatten och riktigt bra i sjö. Bekväm sittställning, indraget fördäck för tight paddelisättning. Lämplig för dig med ambitioner i motionslopp, surfskitävlingar och multisport t.ex. HÅEC.

Mazu 45 i hela sin härlighet
Mazu 45 i hela sin härlighet

L: 610cm
B: 45cm
D: 33cm
Kapacitet: 110kg
Paddlarens längd: 155-200cm
Rocker: Liten

Några tankar från paddlingen
– Väldigt fint glid på slätvatten.
– Bra paddelergonomi. Man har ett tight isätt och kan rotera bra. Nästan så jag ville förlänga paddeln lite.
– Hans på Sportkajaker hade vadderat sittbrunnen vid höfterna. Det behövdes. Utan vadderingen hade jag tappat en del kontakt.
– Bygget känns stumt och välbyggt. Jag paddlade värstingvarianten Marathon.
– Bulben känns lite annorlunda än i Epic och Fenn. Den har en spetsig topp. Inget negativt med det. Inte alls. Bara annat än jag var van vid.
– Upplever att Mazu hämtat inspiration från sina racinganor…det känns som att man sitter högt i sitsen. Jag hade nog gärna sett en lite lägre sits för mer stabilitet. Men samtidigt så blir det en jädrigt skön sittställning på slätvatten eller om man har bra balans på havet.
– Börjar bli tjatig…men: Även Mazu 45 känns en aning topprank för att passa in i min samling av båtar. Påminner i rankhet om elit eller elit/avancerade surfskis. Inga som helst problem på slätvatten eller små förhållanden men för mig blir det för oroligt i grovt före.
– Surfskin reagerar bra på styrning.
– Sittbrunnen dränerar bra trots att den bara har ett hål.
– Där jag tänker Mazu kan fundera till lite är infästningen av styrlinorna i pedalerna. Man fick knyta linorna i pedalerna. Lite grov lösning. Jag tycker Epics lösning eller Fenns är något att hämta inspiration från.

Suunto Ambit 2S | Mina tankar

Under en låmg rad år har jag använt Garmins pulsklockor. Började med en Garmin 305 och när den la av gick jag vidare till en Garmin 310XT. Var väldigt nöjd med dessa klockor ända tills 310XT:n började tjafsa med laddningen vad jag upplevde som för tidigt. Bestämde mig då för att prova nått annat märke. Dessutom har frugan en Garmin 910XT så den vet vi hur den funkar.

Hade några enkla krav på den nya klockan:
– Ville ha en klocka som var smidigare än Garmin 310XT
– Ville ha en klocka man kan ha till vardags
– Ville ha en klocka som kan visa flera fält samtidigt på skärmen
– Ville ha en klocka med bra batteritid
– Ville ha en klocka som snackade ANT+ med tillbehör

Inga konstigheter egentligen.

Kollade runt lite på olika märken och modeller och fastnade till slut för Suunto Ambit 2S. På pappret uppfyller de kraven jag satt upp. Köpte klockan hos Pölder.

Jag tänker inte ge någon uttömmande review av klockan. Det finns på nätet. Den seriösaste review:n jag hittat finns hos DCRainmaker. Kolla in den.

Lite av mina reflektioner kring Suunto Ambit 2S
– Klockan är tillräckligt smidig för att man ska kunna ha den som vardagsklocka. Det funkar och den är diskret nog för att ha till en avslappnad klädstil.

– Klocka snackar ANT+ och går att koppla ihop med grejer som hanterar det ”språket”. I mitt fall kadenssensorn från Vaaka. Och det är lätt att para ihop prylarna.

– Klockan visar tre fält på skärmen som man kan konfigurera efter egen smak. Man kan definiera fyra olika skärmar/sport som man skapar. Baksidan som jag upptäckt är att de små fälten i överkant och nederkant på klocka är lite väl små för min skitsyn då man tränar. Särskilt i besvärliga ljusförhållanden. Saknar det fjärde fältet från Garmin 310XT och även de större tecknen.

– Batteritiden är helt ok.

– Tyvärr måste man koppla upp klockan mot datorn för att ställa in fälten som visas på skärmen. Och i mitt fall strulade det lite med Suuntos datorprogram. Fick envisas och Googla en del för att hitta en skunklösning som gör att det funkar för mig.

– Suuntos website/träningsdagbok ser flådig ut och så men jag gillar inte att man måste registrera sig där och att pass i klockan laddas upp automagiskt så fort man vill fixa med skärminställningar.

– Klockan skvallrar om tid till återhämtning. Det är en kul feature. Men frågan är hur pass väl den stämmer. Jag tycker den är lite väl positiv om hur snabbt jag återhämtar mig. Men så börjar jag bli gubbe och min vardag är inte optimerad efter bästa återhämtning för att säga det minsta.

På det hela taget har jag lite av en kluven kärlek till min Suunto Ambit 2S. Älskar vissa delar av klockan men andra har jag svårare att tycka om. Skulle säga att det är dött lopp mot en Garmin 910XT.

Fenn Swordfish – Review

Hur kan man sammanfatta Fenn Swordfish? Jag skulle välja följande ord: Trygg, surfvänlig, kul, raka rör och rejält byggd. Fördjupa er nedan.

Mått och sånt
Längd: 610cm
Bredd: 45cm
Vikt: 14,5kg

Bygge och detaljer
Mitt exemplar är i vakuumbakad glasfiber. Stumt bygge och står pall bra. Inget svikt. Inget tjafs. Känslan är raka rör och rejält gjort. Styrningen har vajerlinor och en enkel rejäl inställningsmekanism. Sittbrunnen töms med två dräneringshål som tömmer väldigt bra om det kommer in vatten. Fenn:s nya elliptiska roder är bra. Mycket bättre än det gamla hajfensrodret.

Stabilitet
Hon är stabil och trygg. Trots att 45cm är en ganska smal båt så är hon stadig. Så är det. Man märker det redan då man lägger i henne i vattnet. Jag körde i 10-12 m/s härom veckan och kring metern sjö. Och trots att jag hade alldeles för lite kläder på mig och var ensam på havet så kändes det tryggt och var jädrigt kul. Toppen.

Sittbrunn och komfort
Jag sitter riktigt skönt i Swordfish:en. Även helt utan vaddering i sittbrunnen. På slätvatten kör jag med en Skwoosh under rumpan mest för att komma upp lite högre i sittposition. På havet kör jag utan sittunderlägg. Lurar på att göra en tunn tunn stjärtlapp med teflonduk på för lättare rotation.

I vågor
I vågor är hon helt underbar. Den breda aktern trycker lätt ner Swordfish:en i nästa surf. Fånigt enkelt faktiskt. Och stabiliteten gör att man känner sig riktigt säker och kan ägna sig att jaga surf och vågor utan att vingla kring. Hon följer lätt i dansen då man styr. Det ända är att hon kan dyka lite med nosen i hög krabb sjö. Men det är inget problem.

På slätvatten
Jag gjorde 22:37 med min Fenn Elite SL på 5km slätvatten. Jag har någon gång sagt att det borde gå att göra i de trakterna med en Swordfish oxå. Men det återstår att bevisa. Hon rinner på helt ok på slätvatten för att vara en Intermediate surfski. Men…det är på havet hon skiner!

Önskemål från mig
– Hade gärna haft litelite mer framåtvinklat fotstöd.
– Hade gärna haft en stängbar självläns.
– Hade gärna haft ett par kordor på akterdäck att packa lite under.

Galleri

Länkar
Fenn.no >>
Fenn Kayaks hemsida >>

Nordic Kayaks NK2 Medium – Review

Inledning
På försommaren i fjol skaffade jag en Nordic Kayaks NK2 Small. En paddel som jag gillar och har använt en hel del. Sen dess har jag gått i tankarna att beställa en Medium storlek av paddeln. Fick leverans för ett par veckor sen. Small versionen från ifjol var fin men årets Medium variant är grymt snygg: Ny delning, ny yta på skaftet och en riktigt snyggt transportfodral.

NK Fodral
NK Fodral
Nordic Kayaks hemsida >>

Data för min paddel
Paddel: Nordic Kayaks NK2 Medium
Längd: 210-220cm
Vikt: 700 gram

Delning
Paddlarna kommer med en steglös delning som tillåter fri vridning och 10cm förlängning. Den paddel jag kör med är 210-220cm lång. Den nya låsningen är i nån eloxerad aluminium och skiner verkligen. Den låser stenhårt.

NK Delning
NK Delning

Skaft
Skaftet är ovalt vid greppet och det är fantastiskt skönt. Man behöver inte ägna en sekunds fundering åt om paddeln vridit sig i handen eller inte, det känner man direkt. På min gamla NK2 Small var skaftet blankt och jag fick slipa lite för greppet. Det nya skaftet har en kolfiberstruktur i ytan som ger kanongrepp som den är.

Bladet
Bladet har mycket karaktär i formen: Det är rejält skålat och vridet och med en tydlig läpp längs ovansidan bladet. Bladet fäster på insidan skaftet och är limmat med epoxi. Så det är till att välja rätt längd från början. Bladet är byggt i 100% kolfiber med en sandwich konstruktion. Bladet är 490x165mm. Jag uppskattar bladytan till 750cm^2.

Karaktär
Paddeln har ett väldigt tydligt grepp i vattnet vid isättet. Isättet är inte särskilt känsligt för störning vilket är bra för paddling i tex surfski eller på långa lopp då tekniken kan falla lite. Efter det tydliga greppet går paddeln över i en medium drive. I inledning av draget följer den nära skrovet för att i slutet tydligt sträva ut och hjälpa till att komma ur vattnet. Paddeln släpper väldigt bra från vattnet och de lätta bladen gör returen av paddeln till startläge för drag lätt. Jag har hört att vissa tycker NK2-modellen har en snärt i slutet av draget. Jag känner det inte mer än första paddeltagen efter att ha kört med någon annan paddel. För att få full utdelning av paddeln känner jag att man ska jobba långt framför kroppen, med lätt grepp om skaftet och rak dragarm, då går den allra bäst.

Summa summarum
Riktigt finfin paddel med härlig karaktär. Den jag använder mest nu.

Carbonology Sport Atom – En kul surfski

På Surfski Spring Camp i år fanns det goda möjligheter att testa grejer. Jag har aldrig paddlat Carbonology Sports båtar så när Leif la upp ett smörgåsbord på stranden så passade jag på.

Testade tre olika surfskis: Flash, Atom åsså tror jag det var Vault. Den som jag spontant fastnade för var Atom:en. Atom:en var faktiskt en av de surfskis jag sneglade på då jag började kolla på skidor. Läste bla testet på surfski.info en hög gånger.

Redan vid första paddeltagen fick jag ett stort leende på läpparna. Här några punkter som sammanfattning av Atom:en:
– Rank som satan
– Snabb som satan
– K1 liknande känsla för att vara surfski
– Hanterbar i små vågor
– Lättsurfad
– Trång sittbrunn med direktkontakt
– Kort sittbrunn
– Bra paddelergonomin med fritt benarbete
– Tveksamt om jag klara re-entry
– Troligen grym som långlångloppsbåt i lite varierande skvalp
– Kort förskepp och SMALT
– Fint bygge

Bilden ovan är från när Leif packar upp smörgåsbordet.

Sittbrunnskapell från Padler – Review

I samband med att jag köpte ny kajak i höstas behövde jag skaffa ett nytt sittbrunnskapell. Under en rad år har jag använt ett maratonkapell med blixtlås. Det följde med då jag sålde Sleipnern så det gav tillfälle att tänka nytt.

Efter lite funderande kom jag fram till att ett ”vanligt” sittbrunnskapell skulle fylla mina behov. Sonderade marknaden och fastnade för ett danskt kapell från Padler. Det finns att köpa från Bootshaus och Paddelkraft i Sverige.

Kapellet hade en lite kul detalj som jag var nyfiken på: Den har ett fäste i framkant på kapellet så man kan ha pulsklockan där. Trodde det skulle vara användbart men har faktiskt inte använt det alls. För mig känns det helt enkelt bättre att ha klocka sittande på däck istället för dinglande på kapellet när man ska i och ur kajaken.

I midjan finns det en rejäl resår som man kan reglera så det sitter tätt mot kroppen. Runt sittbrunnssargen har kapellet en rejäla korda insydd. Den är inte reglerbar. I mitt fall sitter den väldigt tajt och bra. Baksidan är att man får pilla lite för att få det hela på plats.

Sömmar i kapellet är tejpade. Det tillsammans med midje- och sittbrunnspassningen ger en skön sittbunnskomfort.

Det stora pluset med kapellet är att det är gjort i en grövre väv som inte lever om. Maratonkapellet jag hade tidigare var smäckert vilket ledde till att det lyfte till en ”blåsa” i motvind och gav surt motstånd. Detta sittbrunnskapellet upplever jag ligger stilla och fint kvar även i motvind.

Sammanfattningsvis: Ett bra kapell som gör jobbet men jag tycker man kan skippa pulsklockefästet.

Lista över grejer att recensera


Sätter ner en lista över grejer att skriva om. Visar sig vid eftertanke att det finns en del i gömmorna som jag inte gett mig tid att göra ett personligt utlåtande om. Här kommer i alla fall listan. En sak i sänder så tänkte jag mig ta mig genom listan. Inte alla på en rad, utan efter hur lusten att skriva kommer.

– Camaro Titanium strumpa
– Fenn Swordfish
– Epic V10L
– Braca IX
– Braca X
– Braca II
– Jantex Gamma
– Reval Extreme type-R
– Padler sittbrunnskapell

Nordic Kayaks NK2 Small – Review

Nordic Kayaks NK2 Small
Nordic Kayaks NK2 Small

Inledning
Jag har under en tid letat efter en bra paddel att köra med i surfskin. De jag haft sedan tidigare har inte riktigt passat. Nu har jag hittat en favorit som jag kommer att använda mycket: Nordic Kayaks NK2 Small. En riktigt fin paddel med skön karaktär. Jag gillar paddeln skarpt. Faktum är att jag inte kört med någon annan sen jag fick fingrarna på den. Och jag upplever jag paddlar snabbare i surfskin med denna paddel än någon annan jag kört med.

Nordic Kayaks hemsida >>

Data för min paddel
Paddel: Nordic Kayaks NK2 Small
Längd: 205-215cm
Vikt: 665 gram
Skaftstyvhet: Medium

Delningsmekanismen
Delningsmekanismen

Delning
Paddlarna kommer med en steglös delning som tillåter fri vridning och 10cm förlängning. Den paddel jag kör med är 205-215cm lång. I surfskin kör jag med 205cm och ca 40-45grader vridning. I motionslådan kör jag med 207cm. Låsningen i delningen är någon form av plastkomposit. Den låser stenhårt och plastkompositen är snäll mot skrovet på surfskin vid tex re-entry.

Skaft
Skaftet är ovalt vid greppet och det är fantastiskt skönt. Man behöver inte ägna en sekunds fundering åt om paddeln vridit sig i handen eller inte, det känner man direkt. Skaften finns i tre olika styvheter: Soft, medium och stiff. Jag kör med medium och det flexar lagom för mina känsliga fingerleder.

Bladform
Bladform

Bladet
Bladet har mycket karaktär i formen om man får uttrycka sig så: Det är rejält skålat och vridet och med en tydlig läpp längs ovansidan bladet. Bladet fäster på insidan skaftet och är limmat med epoxi. Så det är till att välja rätt längd från början. Bladet är byggt i 100% kolfiber med en sandwich konstruktion. Bladet är 480x160mm. Jag uppskattar bladytan till 710cm^2.

Karaktär
Paddeln har ett väldigt tydligt grepp i vattnet vid isättet. Isättet är inte särskilt känsligt för störning vilket är bra för paddling i tex surfski eller på långa lopp då tekniken kan falla lite. Efter det tydliga greppet går paddeln över i en medium drive. I inledning av draget följer den nära skrovet för att i slutet tydligt sträva ut och hjälpa till att komma ur vattnet. Paddeln släpper väldigt bra från vattnet och de lätta bladen gör returen av paddeln till startläge för drag lätt. Eftersom det är en ”liten” paddel så får man ligga på lite med frekvensen. Belöningen är att man orkar dra runt bladet och axlarna i draget, även vid tyngre paddelbelastning (över tex vågkrön, i acceleration eller motvind). För att få full utdelning av paddeln känner jag att man ska jobba långt framför kroppen, med lätt grepp om skaftet och rak dragarm, då går den allra bäst.